Vindkraftverk med olika magnetiseringsmetoder (elektromagneter eller permanentmagneter) och maskindriftstyper (direktdrift eller växellådsdrift) undersöks i denna rapport, gällande användningen av jordartsmetaller i dessa. I första delen av rapporten studeras miljö- och hälsopåverkan från jordartsmetallindustrin i den kinesiska provinsen Baotou. Detta då Baotou står för en stor del av försörjningen av jordartsmetaller till vindkraftverksindustrin. I den andra delen av rapporten undersöks skillnaderna i livscykelkostnader mellan vindkraftverk med olika generator- och maskindriftsystem. Rapporten innehåller informationssökningar om olika aspekter som berör dessa teman såsom exempelvis olika typer av vindkraftverksgeneratorer på marknaden, miljöpåverkan från olika ämnen i jordartsmineraler, återvinning av jordartsmetaller och processen från jordartsmineral till permanent-magnet.

Löslighet och transport av sällsynta jordartsmetaller i Källfallsfältets gruvsandsmagasinHugo de Campos PereiraSyftet med detta arbete har varit att kartlägga vilka mekanismer som styr lösligheten av sällsynta jordartsmetaller (eng. rare earth elements, REE) i sulfidhaltig anrikningssand vid den föredetta gruvan Källfallsfältet i Västmanland. För syftet har markvatten- och grundvattenprovtagning utförts, tillsammans med laktester och geokemisk modellering med Visual MINTEQ ver. 3.0.Resultaten visade att sulfidvittring är den främsta processen som styr pH i anrikningssanden, och därmed också indirekt REEs löslighet. Däremot är sulfidvittring ingen källa till REE i sig då ämnena inte föreligger sulfidbundna, något som oxiderat tillgänglighetstest NT ENVIR 006 visade.

Kvinnor har sedan länge tillbaka presterat bättre än män genom hela deras skolgång. Fler kvinnor än män börjar läsa på högskola/universitet och fler kvinnor avlägger examen. Denna studie är ett bidrag till tidigare forskning inom området genom att enbart studera Norrbottens län, som delvis har en annan struktur än andra län, samt studiet av relationen mellan social klass, genus, geografiskt område och attityder till högre utbildning. Syftet med studien är att undersöka vilken inställning ungdomar (15-19 år) i Norrbottens län har till högre studier och deras planer för att fortsätta studera efter gymnasiet. Studien avser att undersöka, ur ett genusperspektiv, om ungdomar i Norrbotten påverkas av deras sociala bakgrund och geografiska område, i deras val av högre utbildning efter avslutade gymnasiestudier.